BETEENDEEKONOMI I PRAKTIKEN

lönsamhet & organisatorisk hållbarhet

__

VÄLKOMMEN TILL HAPPY ECONOMY
Verksamhetsutveckling på beteendeekonomins grunder

__

Frågestund: EFL-föreläsning

I samarbete med EFL höll jag i en frågestund där jag berättade mer om hur lyckliga företag ökar lönsamheten. Läs vidare för att ta del av svaren.

Vanliga frågor

Bli ett lyckligt företag och öka produktiviteten och omsättningen med 20 procent! I lyckliga företag skapas dessutom mer kreativitet, goda relationer på arbetsplatsen och mer frisknärvaro, samt mindre personalomsättning. Detta hävdar Annelie Johansson, grundare och VD på Happy Economy AB och tidigare deltagare på EFL:s Styrelseprogram, som menar att en ny och mer relevant kombination av social och ekonomisk hållbarhet skapar mer affärsnytta.

Varför behöver Sveriges företag och organisationer bli lyckligare?

Långsiktigt lönsamma företag, är vår övertygelse, kräver en ny och mer relevant kombination av social och ekonomisk hållbarhet som dessutom skapar mer affärsnytta. På lyckliga företag mår vi bra och därför gör vi ett bra jobb!

Lycka, det känns lite ”fluffigt”?

Nej, inte fluffigt alls. Vi har forskat, mätt och mäter lycka globalt sedan slutet av 70-talet. Exempelvis World Happiness Report görs av välrenommerade Gallup likväl som vi har OECD-mätningar kring välbefinnande och lycka. Det handlar om att definiera en lyckomodell och det har Happy Economy gjort. Vår lyckomodell är kopplad till arbetsplatsen och är en replik på 30 års forskning. Denna visar på tydliga slutsatser, bl.a. 20% ökad produktivitet, 20% ökad omsättning. Dessutom skapas mer kreativitet, goda relationer på arbetsplatsen och mer frisknärvaro samt mindre personalomsättning! Detta är konkreta effekter som de flesta arbetsplatser önskar uppnå och vi hävdar att detta är fullt möjligt!

Hur vet ni att det blir bättre om företag och organisationer är mer lyckliga?

Över 30 års forskning talar sitt tydliga språk. En läsvärd artikel på ämnet är Lyckan på svensk arbetsmarknad – trender, konsekvenser och åtgärder av Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek. Dessutom grundar vi också vår övertygelse i egna mångåriga erfarenheter från näringslivet. Nu analyserar och gläds vi åt de första resultaten från våra pilot- och klientsföretag som arbetar med Happy Economy programmet och de talar sitt tydliga språk.

Kan för lyckliga företag påverka produktivitet och effektivitet negativ? 

Nej, Happy Economy tror inte för lyckliga företag kan påverka företagets resultat negativt, om vi pratar om lycka ”på riktigt”. Om vi däremot tar genvägar till lyckan för våra medarbetare, genom att servera och eskalera förmåner och andra belöningar, tenderar undersökningar från framförallt USA att påvisa att detta inte medverkar till att optimera resultaten, tvärtom kan insatserna bli kontraproduktiva. Om vi söker stöd och förståelse för detta i lyckoforskningen, så visar den att utmaningar och problem som vi individer/medarbetare ställs inför och löser, påverkar vår lycka positivt. Så om vi får allt serverat, innebär det att vi inte får möjlighet att använda vår kreativitet fullt ut.

Vilket är det snabbaste/enklaste sättet att bli lyckligare på?

Viljan att ta till sig ett nytt sätt att förhålla sig till lycka, samt tid att reflektera över sina handlingar och beteende. Lycka är ett val och kräver ett nytt förhållningssätt, som du kan träna dig till. Om du vill börja med något enkelt redan idag, arbeta på att förbättra dina relationer. Enligt, vad vi tror är världens längsta lyckostudie som pågått i över 75 år, är det just goda relationer som är den främsta lyckodrivaren på jobbet eller utanför. 

Vad gör Happy Economy som är unikt, det finns ju många som arbetar med välbefinnande, engagemang etc redan?

Vi är grundade i lyckoforskning och har mångårig erfarenhet från näringslivet. På Happy Economy garanterar vi mätbara resultat med nya och mer relevanta nyckeltal – och dessutom har vi roligt! Varje företag är unikt, därför skräddarsys varje bolags program utifrån aktuella behov. Vi arbetar med en tydligt definierad process med avslutade kvartalsintervaller. De innehåller mätningar, feedback/förslag och handlingsplaner. Allt  grundat i de behov som vi identifierar i programmet där medarbetarna har en aktiv roll. Vi tränar i mänskliga möten och vi förstärker även processen genom digitala verktyg.

Om lyckligare företag skapar mer ekonomisk och social hållbarhet, varför gör då inte alla redan detta?

Spännande fråga och komplex. Det finns säkerligen många inspel och rimliga förklaringar. Det kan t.ex. handla om en generationsfråga, ledarskap, företagskultur eller kanske t.o.m. om rädsla inför de nödvändiga förändringar som vi som individer ställs inför. Även om vi vet att vi behöver göra vissa val för att bidra till hållbarhet, behöver vi ha de ”skaviga” samtalen med oss själva. Det kan handla om allt ifrån relationer, att förändra ett beteende och tankemönster till hur vill jag ha det när jag blir gammal och en klassiker, hur ska jag prioritera mellan tid och pengar! Till syvende och sist handlar det om dina val och vad du väljer att prioritera.