KAN MAN VERKLIGEN TRÄNA PÅ LYCKA?

FORSKNING

Lyckoforskningen pågår över hela världen, hela tiden. Forskningen om lyckans effekter på företag och dess affärsnytta sker såväl generellt som specifikt, allt för att empiriskt påvisa lyckans effekter.

I en av de senare ekonometriska* analyserna från 2017 indikerar forskning att det viktigaste för lyckan på arbete och ökad prestation, produktivitet och allmänt välbefinnande är:

Stimulera kreativiteten                  Arbetet får inte påverka livet i övrigt negativt                  Rimlig nivå på negativ stress.

Detta känns ju inte som raketforskning, men tycks ändå svårt att säkerställa i det dagliga arbetet. Vi hittar förvisso små stunder av kreativitet via workshops, trevliga teamdagar och after work aktiviteter, men oftast så sker denna typ av aktiviteter ad hoc och lite på rutin.

Också intressant är att forskningen indikerar att den inre motivationen, arbetets förutsättning och innehåll, är viktigare för arbetslyckan i Norden än i länder som Storbrittanien och USA, där den externa motivationen, som lön, karriär och status, är mer betydelsefull [1]. Ett synnerligen intressant perspektiv i den rörliga, globala arbetsmarknaden av idag! Hur reflekterar exempelvis generation X & Y på detta? ”I likhet med människor är vissa arbetsplatser roliga och man trivs med dem, medan andra är tråkiga och dränerar en på livslust” [2].

Happy Economy är en replik på över 30 års forskning och är ett program för att leda och utveckla bolag på ett smartare sätt. Vi mäter, följer, ger stöd samt systematiserar lyckoträningen för ledare och medarbetare, för att långsiktigt få en mer hållbar arbetsplats, som både tar hänsyn till medarbetare, ägare/ledning och mätbar affärsnytta.

LYCKOMODELLER MED EMPIRISKT STÖD

HUR MÄTER HAPPY ECONOMY LYCKA?

POSITIVE PSYCHOLOGY 

Happy Economy programmet är utarbetat med avstamp i forskning och empiriska studier vad gäller effekt och resultat på arbetet, men Happy Economy utgår även ifrån Positive Pscychology (PP) och bl.a. Seligmans PERMA modell[3]. Kort summerat hävdar M Seligman, via 30 årig empirisk forskning och studier, att följande tre områden skapar lycka i livet:

Positiva känslor                                          Flow/Engagemang                                                   Mening

Jämfört med traditionell psykologi, så syftar PP till att skapa mer lyckliga människor och fokuserar på att bygga människors styrka och därmed förbättra ”vanliga människors” liv. Via omfattande empiriska undersökning och forskning har vi redan idag kunskap om hur nöjda vi är med våra liv och vad som bygger lycka över tid och hur vi systematisk följer och mäter detta[3].

Vill du läsa mer om forskning, debatter och Martin Seligman och PERMA, dvs det som ligger till grund för Happy Economy programmet, använd länkarna nedan.

KÄLLOR:

1) Ekonomisk debatt, nr 6 2017 årgång 45 – Daniel Lind
https://nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/45-6-dl.pdf
2) Utdrag ur forskaren Samuel Wests bok ”Konsten att vara kåt på jobbet”
3) https://positivepsychologyprogram.com/perma-model/

För mer källor kring lyckoforskning:
https://www.ted.com/talks/martin_seligman_on_the_state_of_psychology?language=sv#t-1405922
https://www.authentichappiness.sas.upenn.edu/
http://www.huffingtonpost.com/meghan-keener/positive-psychology_b_2410890.html

* Ekonometri, användning av statistiska och liknande metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser i syfte att empiriskt analysera och utveckla ekonomiska teorier. Ekonometrin analyserar ekonomiska samband som används för att göra ekonomiska prognoser.