Lyckoforskningen pågår ständigt över hela världen. Forskningen om lyckans effekter på verksamheter och dess affärsnytta sker såväl generellt som specifikt för att empiriskt påvisa lyckans effekter. Lyckoforskningen-eller den korrekta termen för denna forskningsinriktning, Positive Psychology, har pågått i över 30 år och sedan 1990-talet växt kraftigt.

Happy Economy är en replik på all denna 30 års lyckoforskning. Vi mäter, tränar och utvecklar lycka genom att inspirera, guida och fungera som stöd i din arbetsvardag. Lyckliga medarbetare är friskare, bidrar oftare till en bättre arbetsmiljö och i slutändan till en bättre lönsamhet. Det är kärnan i Happy Economy-programmet.

I en av de senare ekonometriska* analyserna från 2017 indikerar forskning att det viktigaste för lyckan på arbete och ökad prestation, produktivitet och allmänt välbefinnande är:

– Stimulera kreativiteten

– Arbetet får inte påverka livet i övrigt negativt

– Rimlig nivå på negativ stress

– Stimulera kreativiteten

– Arbetet får inte påverka livet i övrigt negativt

– Rimlig nivå på negativ stress.

Detta känns ju inte som raketforskning, men tycks ändå svårt att säkerställa i det dagliga arbetet. Vi hittar förvisso små stunder av kreativitet via workshops, trevliga teamdagar och afterwork aktiviteter, men oftast så sker denna typ av aktiviteter ad hoc och lite på rutin.

Också intressant är att forskningen indikerar att den inre motivationen, arbetets förutsättning och innehåll, är viktigare för arbetslyckan i Norden än i länder som Storbrittanien och USA, där den externa motivationen, som lön, karriär och status, är mer betydelsefull [1]. Ett synnerligen intressant perspektiv i den rörliga, globala arbetsmarknaden av idag! Hur reflekterar exempelvis generation X & Y på detta? ”I likhet med människor är vissa arbetsplatser roliga och man trivs med dem, medan andra är tråkiga och dränerar en på livslust” [2].

Våren 2022 publicerade även MIT Sloan en intressant rapport, post-corona, där de menar att Lyckan är en Superpower [4].