Forskningen
Lyckoforskningen pågår över hela världen, hela tiden. Forskningen om lyckans effekter på företag och dess affärsnytta sker såväl generellt som specifikt, allt för att empiriskt påvisa lyckans effekter.
I en av de senare ekonometriska* analyserna från 20171), indikerar forskning att det viktigaste för lyckan på arbete och ökad prestation, produktivitet och allmänt välbefinnande är:
• Stimulera kreativiteten
• Arbetet får inte påverka livet i övrigt negativt
• Rimlig nivå på negativ stress
Samuel West, Lyckoforskare
Detta känns ju inte som raketforskning, men tycks ändå svårt att säkerställa i det dagliga arbetet. Vi hittar förvisso små stunder av kreativitet via workshops, trevliga teamdagar och after work aktiviteter, men oftast så sker denna typ av aktiviteter ad hoc och lite på rutin.
Också intressant är att forskningen1) indikerar att den inre motivationen, arbetets förutsättning och innehåll, är viktigare för arbetslyckan i Norden än i länder som Storbrittanien och USA, där den externa motivationen, som lön, karriär och status, är mer betydelsefull. Ett synnerligen intressant perspektiv i den rörliga, globala arbetsmarknaden av idag! Hur reflekterar exempelvis generation X & Y på detta?
2)”I likhet med människor är vissa arbetsplatser roliga och man trivs med dem, medan andra är tråkiga
och dränerar en på livslust.”
Den olyckliga arbetsplatsen
De olyckliga arbetsplatserna är så tråkiga att medarbetarnas inneboende entusiasm och engagemang kvävs i den glädje- och uppskattningsfattiga atmosfären. På dessa trista arbetsplatser surar medarbetare sig genom dagarna, antingen sjukligt stressade eller uttråkade och ser till att sprida sin oglädje till kollegor och kunder så gott de kan.
Den lyckliga arbetsplatsen
På lyckliga arbetsplatser är medarbetarna däremot engagerade i meningsfulla arbetsuppgifter. De är effektiva, produktiva och trivs med jobbets utmaningar. Arbetsglädjen leder till att medarbetarna är framgångsrika inom sina yrken och de är också stolta över sin arbetsgivare. Arbetsglädjen sprider sig kors och tvärs genom hela organisationen och även kunderna lägger märke till den positiva atmostfären, vilket stärker organisationens goda varumärke och bidrar till mer framgångsrika affärer.
Happy Economy är en replik på över 30 års forskning och är ett program för att leda och utveckla bolag på ett smartare sätt. Vi mäter, följer, ger stöd samt systematiserar lyckoträningen för ledare och medarbetare, för att långsiktigt få en mer hållbar arbetsplats, som både tar hänsyn till medarbetare, ägare/ledning och mätbar affärsnytta.
Lyckomodeller med empiriskt stöd
Vill du läsa mer om forskning, debatter och Martin Seligman och PERMA, dvs det som ligger till grund för Happy Economy programmet, använd länkarna nedan.
KÄLLOR:
1) Ekonomisk debatt, nr 6 2017 årgång 45 – Daniel Lind
https://nationalekonomi.se/sites/default/files/NEFfiler/45-6-dl.pdf
2) Utdrag ur forskaren Samuel Wests bok ”Konsten att vara kåt på jobbet”
3) https://positivepsychologyprogram.com/perma-model/
https://www.ted.com/talks/martin_seligman_on_the_state_of_psychology?language=sv#t-1405922
https://www.authentichappiness.sas.upenn.edu/
http://www.huffingtonpost.com/meghan-keener/positive-psychology_b_2410890.html
* Ekonometri, användning av statistiska och liknande metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser i syfte att empiriskt analysera och utveckla ekonomiska teorier. Ekonometrin analyserar ekonomiska samband som används för att göra ekonomiska prognoser.
Positive psychology
Happy Economy programmet är utarbetat med avstamp i forskning och empiriska studier vad gäller effekt och resultat på arbetet, men Happy Economy utgår även ifrån2) Positive Pscychology (PP) och bl.a. Seligmans PERMA modell. Kort summerat hävdar M Seligman, via 30 årig empirisk forskning och studier, att följande tre områden skapar lycka i livet:
positiva känslor
flow/engagemang
mening
Jämfört med traditionell psykologi, så syftar PP till att skapa mer lyckliga människor och fokuserar på att bygga människors styrka och därmed förbättra ”vanliga människors” liv. Via omfattande empiriska undersökning och forskning har vi redan idag kunskap om hur nöjda vi är med våra liv och vad som bygger lycka över tid och hur vi systematisk följer och mäter detta.
