En första introduktion

Beteendeekonomi, engelska behavioral economics, inriktning inom nationalekonomi där psykologiska och sociala faktorers effekter på människors ekonomiska beteende analyseras, ofta med experimentell metod. Någon tydlig gräns mellan beteendeekonomi och övriga delar av nationalekonomi existerar inte. Beteendeekonomin betonar emellertid ofta begränsad rationalitet och oegennyttigt beteende, vilket kontrasteras till den neoklassiska nationalekonomin, som i regel analyserar människors beteende utifrån teoretiska antaganden om rationalitet och egennytta.

Ett av de mest kända bidragen inom beteendeekonomi gjordes av Daniel Kahneman och Amos Tversky (1937–96) i artikeln ”Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk” (publicerad 1979 i tidskriften Econometrica). Författarna påvisade där att människors beteende i situationer som präglas av risk och osäkerhet inte stämmer överens med den modell som vanligen används för att analysera sådana situationer inom neoklassisk ekonomi, nämligen maximering av förväntad nytta. Kahneman och Tversky visade att människor är mer benägna att ta risker för att undvika förluster än för att uppnå vinster. Detta resultat – så kallad förlustaversion – kan förklara varför värdepappershandlare är snabba att sälja en aktie för att säkra en vinst men inte gör motsvarande för att minimera en förlust.

Happy Economy kombinerar traditionell företagsekonomi med andra områden som psykologi, beteendevetenskap &
-ekonomi. Vi har, baserat på 30 år av forskning och undersökningar definierat en mätning som ger oss nya och mer relevanta nyckeltal Happynomics. Vi vet alla att den ekonomiska utvecklingen av idag, inte bara bestäms av faktorerna i den gamla tidens företagsekonomi. Den påverkas också av hur väl verksamheter förmår hantera sina mänskliga värden, inåt och utåt!

Forskningsområdet beteendeekonomi

Forskningen fick en extrem skjuts framåt när 2002 års ekonomipris till Nobels minne gick till Daniel Kahneman.
Läs hans biografi  https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2002/kahneman/biographical/  eller lyssna på ett av hans TedTalk kring komplexiteten kring lycka – kräver dock en stund ostyckad tid och lugn och ro: https://www.ted.com/talks/daniel_kahneman_the_riddle_of_experience_vs_memory?language=en

Nästa uppsving fick området beteendeekonomi när Finanskrisen 2007-2008 visade att de ekonomiska teorier som bygger på marknadens effektivitet och på rationella aktörer inte hade något som helst förklaringsvärde för denna. Sedan dess har många ekonomer försökt förbättra sina modeller med användning av just beteendevetenskaper.  

Läs mer om Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne på:
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2021/172821-press-release-swedish/